Roslagsmuseet

Gå till innehållet

Huvudmeny

Historia

Redan innan staden hade grundlagts beslöt kung Gustav II Adolf att ett faktori - en verkstad för tillverkning av gevär och pistoler - skulle anläggas i den blivande staden Norrtälje. År 1623 värvades skickliga vapensmeder från Tyskland och faktoriet anlades invid Norrtäljeån i stadens västra utkant. Järn till smidet hämtades huvudsakligen från Ortala järnbruk i Väddö, och de färdiga vapnen levererades till Rustkammaren i Stockholm.
Gevärspiporna borrades och slipades i ett borrverk som drevs av stora vattenhjul invid ån.   Avfyrningsmekanismen - låset - smiddes och monterades av skickliga hantverkare och slutligen fick vapnen sina kolvar som höggs av speciella stockmakare.
Vid 1700-talets mitt började vapentillverkningen bli en dålig och kostsam affär för staten. Det beslöts att alla faktorier i landet skulle säljas till privatpersoner, som skulle svara för faktoriernas drift och skötsel.
Men då de inte längre var lönsamma att driva privat lades flera faktorier ner under 1800-talet. Den siste ägaren till Norrtälje gevärsfaktori, Arfwed Arfwedsson, fick tillstånd av staten att lägga ner driften i Norrtälje 1842.

Sedan vapentillverkningen vid faktoriet upphört fick brukspatron Arfwedsson möjlighet att lösa in marken för en struntsumma. Att priset sattes så lågt berodde på att marken till största delen ansågs värdelös som åkermark, och att den låg så långt från stadens centrum att den knappast kunde avyttras som tomtmark.

Nu slog sig några av stadens affärsmän samman och köpte hela anläggningen med hus och tomter, damm och vattenfall av Arfwedsson. Det välvdes stora planer på att bygga om borr- och sliphusen till mjölkvarn respektive sågverk. Den stora hammarsmedjan skulle förvandlas till spikfabrik, men ingen av de många idéerna var riktigt ekonomiskt genomförbar. Det gamla borrhuset visade sig vara så dåligt att det måste rivas, och kvarnar fanns det dessutom redan tillräckligt av i staden.

För att försöka rädda så mycket som möjligt av de satsade pengarna försökte man sälja fastigheten på auktion 1854. Det visade sig omöjligt att få tillbaka vad man satsat, och det hela blev en stor förlustaffär. Den 1 september 1854 ropade löjtnanten Ludvig Reinhold Zetterstén in faktorifastigheten för 20 500 riksdaler banco.

Den enda byggnad som idag återstår av faktorianläggningen är det långa stenhuset längs Hantverkaregatan. Huset uppfördes under 1760-talets senare del som filarverkstad. Här arbetade sänksmeder och låsfilare som skulle smida och sätta samman avfyrningsmekanismer - de så kallade låsen till flintlåsgevär och pistoler. Verkstaden representerade ett helt nytt synsätt på vapentillverkningen då den byggdes.


Tidigare hade de olika mästarna utfört alla arbetsmoment på ett vapen från början till slut. Nu prövade man istället att låta olika specialister ta ansvar för olika delar i tillverkningen. Arbetsmetoden kan ses som ett exempel på den gryende industrialismen och även som en föregångare till det löpande bandet.
Efter att vapentillverkningen hade lagts ner kom huset att tjäna flera olika syften. Här har varit högreståndsbostad, målarverkstad, bankkontor för både Uplandsbanken och Roslagens sparbank, fattigbostäder och kontor.
År 1919 fick Roslagens fornminnes- och hembygdsförening möjlighet att köpa byggnaden, och 1922, lagom till Norrtälje stads 300-årsjubileum, invigde man här Norrtäljes första museum.

Löjtnant Ludwig Zetterstén (1808-1892)  lät riva alla återstående faktoribyggnader i trä och uppförde 1856 ett nytt trähus vid Faktorigatan, det som numera kallas Zetterstenska gården. En engelsk park anlades - rester av denna finns ännu kvar i den nuvarande museiträdgården.

I Hjertqvistska huset bodde det folk ända in på 1920-talet. Huset flyttades till museets park från en tomt tvärs över ån år 1951.





Kvarnen i Furusund mottog stiftelsen Roslagsmuseet som gåva från Roslagens konstnärsgille 1975. Kvarnen är ursprungligen uppförd 1722 och är en så kallad stolpkvarn med hela kvarnhuset vridbart.

 
Tillbaka till innehållet | Tillbaka till huvudmenyn